1. SFI

SFI - Svenska för invandrare är en stor och ökande utgiftspost i statens budget. Dess verksamhet har dock ofta låg effektivitet.

Ur Thomas Gürs recension av en bok av Masoud Kamali, i SvD den 10/1 -98:

"Enligt arbetsförmedlingens regler kan bara den som avslutat Sfi anmäla sig som arbetssökande, få ersättning eller vara föremål för någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

'Vissa invandrare, vars strategi är att leva på socialbidrag, vill inte avsluta sina språkkurser alltför snabbt', konstaterar Kamali."

Med närvaron på SFI-undervisningen har det ofta varit litet "si och så".

Ur Thoralf Alfssons blogg, feb.2010:

"För hela Sverige kostade SFI-utbildning under 2008 hela 1550 miljoner kronor.
 
"Efter 2 år har bara ca 35 procent blivit godkända i sin SFI-utbildning."
 
"Det mest anmärkningsvärda är att ca 40 procent avbryter sina studier i SFI. Utav dessa är de så många som nästan 20 procent i riket som slutar av okänd anledning."

Kan det ha varit så att motivet för att gå SFI inte var att lära sig svenska, utan att få ut bidrag?

Ur Sydsvenskan den 5/9:

"BURLÖV HAR INTE RÄTT NEKA FAMILJ BIDRAG.

Barnens bästa viktigare än skolk från svenskundervisningen.

Socialnämnden i Burlöv har inte rätt att neka en familj bidrag bara för att mamman i familjen skolkat från undervisningen i svenska för invandrare.

Det har kammarrätten slagit fast i en dom och i beslutet lutar man sig bland annat åt kraven i FN:s barnkonvention om att särskilt beakta hänsyn till barnens bästa.

Burlövfamiljen består av fyra barn, en pappa som har ett halvtidsjobb och en mamma som i vintras började läsa svenska för invandrare. Men hon kom inte till alla lektioner. För den period tvisten gäller var hon frånvarande utan giltigt skäl från tio av 20 lektionsdagar.

...Bidragen var kopplat till närvaroplikt och kvinnan var informerad om kraven, hävdar Burlövs socialnämnd.

Men pappan överklagade beslutet till länsrätten med motivering av avslaget drabbade barnen... Länsrätten dömde till familjens fördel, precis som kammarrätten nu gjort sedan Burlövs kommun överklagat länsrättens dom."

Ur "I Sveriges väntrum":

"I stället för piska innehöll förslaget en extra morot till den som deltar i sfi (svenska för invandrare) och introduktionen.

I Malmö finns redan ett sådant system. Den som deltar får 700 kronor extra per månad förutom den vanliga introduktionsersättningen som alla nyanlända utan jobb eller annan försörjning får från kommunen."

"Folkpartiet skriver i sin rapport att av nyanlända utomnordiska invandrare är det cirka hälften som deltar i sfi. Andelen har de senaste tretton åren varierat mellan sextioen och fyrtiotre procent.

Resultaten har försämrats sedan mitten av 1990-talet. Då var 48 procent godkända efter två år, jämfört med 35 procent nu."

Ur Fria Nyheter den 12/1 -10:

"Vuxenförskola för analfabeter i Sundsvall"

"...Nu öppnas skolan igen, åter i kommunal regi, och inte för vilka elever som helst utan för invandrade analfabeter."

- Här kan studerande som behöver praktisk träning förbereda sig inför SFI, säger skolan rektor Stig Eriksson till tidningen Dagbladet och tillägger:

- Många som kommer hit är analfabeter och behöver träna på att skriva och tala innan de kan börja studera."

---

2. Tolkning

a) asyleriet

Ur TT-telegram i SvD den 28/5 -05:

 "När den nya processordningen för utlännings- och asylärenden träder i kraft ... domstolarna behöver anlita fler tolkar.

Med hjälp av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet är flera folkhögskolor i färd med att anordna kurser i rättstolkning för auktoriserade tolkar i de stora asylspråken som arabiska och ryska. Kammarkollegiet har i höst lagt in extra prov för blivande rättstolkar."

 

b) rättsväsendet

Från SR:s webbsida den 3/11 -03:

"Behovet av tolkhjälp i Sverige ökar. Enbart i tingrätter genomfördes 4.400 förhandlingar där minst en tolk fanns i rättsalen. Vem som helst kan bli tolk. Det finns inga formella krav och ingen kontroll av tolkarna hos domstolarna."

"Ekot har talat med advokater, nämndemän, domstolspersonal, poliser, dömda, auktoriserade rättstolkar och alla ger samma bild. Felaktiga översättningar förekommer i våra domstolar och är ett hot mot rättsäkerheten."

"En auktoriserad tolk kostar mer. Men vissa myndigheters avtal med tolkbyråerna är skrivna så att myndigheten betalar samma summa pengar oberoende av vilken tolk som kommer. Det är inte heller lätt att veta vem det är som kommer. Så tolkförmedlingen tjänar mer på att skicka en icke auktoriserad tolk."

Ur DN den 28/10 -03:

"19-årige Foad erkänner att han kanske har det största ansvaret för att branden uppstod. Sedan även Behrouz förhörts har tingsrätten nu tre olika versioner av händelseförloppet. För de 36 tolkarna är rättegången ett unikt uppdrag."

Ur Smålandsposten den 5/1 -04:

"Antalet outredda brott i Kronobergs län blir allt fler. .."

"- Förundersökningarna har också blivit alltmer komplicerade och tar mycket längre tid. Dels beror det på att fler nekar till brott, dels att fler behöver tolk vilket fördubblar utredningstiden, ..."

 

c) sjukvården

Ur DN den 2/9 -08:

"Allianspartierna i Stockholms län utövar självkritik: Vi har missat invandrares behov ... Vi höjer också tolktidsersättningen med 50 procent vilket ger väsentligt större resurser till exempelvis Skärholmen, Tensta och Rinkeby."

 

d) kommunerna

Ur UNT den 20/5 -03:

"UPPSALAS 98 OLIKA SPRÅK"

"Acholi, ewe, gajarati - många språk låter som exotiska frukter. Men de talas här i Uppsala, och kommunen kan erbjuda tolkhjälp till dem alla. Randa Khalil Lindberg är kommunens enhetschef för Tolkförmedlingen med ansvar för omkring 1 000 tolkärenden i månaden."
 
"Randa Khalil Lindberg, enhetschef för kommunens Tolkförmedling berättar ..."

"- Våra kunder är i första hand landstinget och primärvården, men också polis, tingsrätt, myndigheter, skola, och socialen. De kontaktar oss, beställer en tolk och vi ringer upp någon av våra 300 tolkar och ger honom eller henne uppdraget."

"Det förekommer då och då att barn ibland får agera tolk åt sina föräldrar. Randa Khalil Lindberg är kritisk till detta.

- Det är absolut fel att barn tolkar åt sina föräldrar på BVC eller inom sjukvården. Plötsligt blir barnen föräldrar åt sina föräldrar - de ombytta rollerna är inte bra. Dessutom sker detta ofta i känsliga situationer, hos advokaten eller hos soc. Jag tycker inte det är rätt att utsätta barn för den belastningen."

 

e) övrigt

Ur Arbetet, den 16/2 -99:

"Det är svårt att ta körkort idag och ännu svårare är det om man är invandrare och har begränsade kunskaper i svenska. Automatiskt byte av körkort får bara göras mellan EU-länderna, Norge, Schweiz och Japan. Andra nationaliteter måste ta nytt körkort.

Det är få trafikskolor som har utbildning på andra språk. ...Det nya datorbaserade teoriprov, provIT, som enligt Vägverkets planer.. ...finns bara på svenska.

- Det här kommer att bli ett mycket stort problem för oss. Det finns idag inga begränsningar när det gäller språkanvändning vid körkortsproven. Det innebär att vi måste anlita tolkar. Vi räknar med att tolkkostnaderna i år kommer att hamna mellan 750.000 och 1 miljon kronor för oss i sydvästra Skåne.

- Jag har hört att det diskuteras olika lösningar ... bl.a. att tolkkostnaderna helt eller delvis måste betalas av körkortstagaren. Det kanske är en bra lösning. ...en del elever kommer hit 10-12 gånger för att avlägga prov, säger Lars-Erik Svensson."

---

3. Översättningar

Även översättningar av textmaterial kan behövas inom de områden som räknats upp ovan beträffande tolkning.

Till detta kommer kostnader för översättning och upptryckning av valmaterial på olika språk.

Man behöver ju inte kunna svenska för att få svenskt medborgarskap och beträffande kommunalval har även utländska medborgare rösträtt, efter tre år i Sverige.