2. Åldringsrån

3. Ungdomsbrott

4. Butiksstölder

5. Värderån

6. Narkotika

7. Skattefusk

8. Skadestånd

9. Advokater och utredningar

10. Outrett

Utöver kostnader som har samband med icke-arbete och utebliven egenförsörjning finns ett antal utgiftsposter, sammanhängande med invandringen.

Listan kan i själva verket bli mycket lång. Lars Jansson landade i sina beräkningar på beloppet 240 miljarder kronor, men hade med bara en del av vad vi här ska räkna upp.

Den verkliga invandringskostnaden kan alltså hamna betydligt högre än 240 miljarder kronor per år. Uppenbart är dock att många av kostnaderna blir svåra att översätta i siffror.

Ett brott innebär en kostnad inte bara i människoliv och mänskligt lidande. Det handlar dessutom om stora summor för skattebetalarna. All brottslighet belastar rättssystemet, där delar av kostnaderna blir översättbara i kronor.

1. Hedersvåld

Som följd av en moral där hela familjens heder är avhängig att döttrar inte har samlag före äktenskapet, eller överhuvudtaget kontakt med män utan familjens godkännande, har invandringen från arabvärlden och andra islamskt dominerade länder, resulterat i hedersvåld.

En konsekvens av detta blir att många unga invandrarkvinnor behöver särskilda skyddsinsatser från det svenska samhället.

Ur VLT den 28/8 -09:

"Ett lika unikt som enträget samarbete mellan Sverige och Irak har gett resultat: en 15-årig flicka från Västmanland kunde i somras räddas hem från en tvångsförlovning i Irak."
 
"Hemtagningen av flickan kan ses som ett genombrott för arbetet i länet för att hjälpa flickor som hotas av tvångsgiften utomlands."
 
"Efter sex veckor med många hundra telefonsamtal mellan polisen i Västmanland, svenska ambassaden i Irak, åklagarmyndigheten, Arosdöttarna och det ideella kvinnonätverket i Irak kunde den västmanländska polisen slutligen möta flickan på Arlanda. Hon hade fått nytt pass och biljett via svenska ambassaden. Förloppet för att få ut henne var bitvis dramatiskt. Ärendet är nu överlämnat till socialtjänsten."

2. Åldringsrån

Denna sammanställning kring åldringsrån gjordes på BGF:s webbsida 2007. Som framgår har gärningsmännen i åtminstone 12 av 15 fall, kanske samtliga fall, utländsk bakgrund:

3. Ungdomsbrott

Det som brukar rubriceras "ungdomsbrott" är ofta invandrarungdomars brott, där de rånar svenska ungdomar på mobiltelefoner eller mopeder.

Ur Sydsvenskan 30/10 -03 :

"Politikerna i Hyllie har tappat greppet om ungdomskriminaliteten. Kostnaderna skenar iväg så nu vill man tvinga föräldrarna att betala för barnens brott."

"Att vårda ett brottsbelastat barn/ungdom på en statlig institution kostar mellan 3 100 och 3 900 kronor per dygn.

- Multiplicera detta med den tid som de sitter på institution, från ett halvår till två à tre år, så blir det ganska mycket, säger Freddie Åkerblom, ordförande i myndighetsutskottet i Hyllie till Skånska Dagbladet.

Hyllie har i år budgeterat 13,7 miljoner kronor för placering av barn och ungdomar. Men det kommer inte att räcka. Institutionerna har höjt avgifterna, så Hyllie räknar med ett underskott på cirka 600 000 kronor."

Hylliepolitikerna har i ett brev till justitieministern krävt en lagändring som på olika sätt skärper föräldraansvaret.

4. Butiksstölder

Från SR:s webbsida den 6/10 -09:

"Stort svinn tvingar butiksägare att stänga

Svinn och stölder från butiker är ett stort problem inom handeln. Flera butiksägare tvingas stänga på grund av svinnet. Svensk Handel genomför under hösten en omfattande kartläggning."

"Totalt uppgår svinnet i svenska butiker till omkring 16 miljarder kronor varje år."

Snatterier och stölder har visat sig bli vanliga inte minst runt asylantförläggningar.

Ur "PM från SIV, 1992-10-08":

"Här på förläggningen har vi en massa utredningar på gång. Majoriteten av dessa utredningar rör snatterier. Som vi alla vet händer inget med dessa snattare."

"Polisen har gjort razzia, där man hittat ett stort antal stulna cyklar. Under utredningen om dessa cyklar vill ingen kännas vid dem."

"Jag som skriver det här har ca 20 års erfarenhet av arbete med flyktingar i huvudsak och även med asylsökande de senaste åren. Under alla dessa år har jag ej varit med om något liknande det vi har med gruppen kosovoalbaner."

"Jag har aldrig mött människor med en näst intill avsaknad av normer, respekt och solidaritet.... Umgänget med de andra boende på förläggningen handlar i stort sett om hot och våld."

"Situationen är densamma när det gäller förhållandet till de boende i närsamhället. De har skrämt iväg barn från lekplatser för att själva gunga och åka karusell mm."

"Kastat sönder fönster, skurit bildäck på tjänstebilar, trakasserat kökspersonalen."

Ur PM från RPS från 1992:

"Ett län rapporterar en markant ökning av tillgreppsbrott bland asylsökande som har fått avslag på sina asylansökningar. Vid utresor förekommer att den avvisade har en nyinköpt begagnad bil som är fullastad med kläder och hemutrustning.

I stort sett samtliga län noterar en ökning av tillgrepp i butiker i anslutning till Invandrarverkets förläggningar..."

5. Värderån

Alltmera spektakulära rån har under de senaste åren genomförts i Sverige, inte bara mot banker och värdetransporter utan även mot värdedepåer, där det handlat om mycket stora summor.

Efter helikopterrånet mot värdedepån i Västberga år 2009 blev det akut brist på kontanter till bankautomaterna i Stockholmsregionen. Det var ett rekordrån, där rånarna kan ha fått med sig så mycket som 67 miljoner kronor.

Det var ändå inte det värsta. Dick Malmlund, säkerhetsansvarig på Svensk Handel:

"- Problemet är inte de pengar rånarna har kommit över. Pengarna kan man säkert återställa... Det som är bekymmersamt är att rånarna skadat depån, vilket gör att man inte kan bedriva verksamhet där."

Tidigare hade flera andra stora rån genomförts i Sverige.

Ur Smålands-Posten den 23/9 -09:

"• Göteborg, januari 2008:

En tungt beväpnad liga rånar postterminalen i centrala Göteborg. Kumpaner i ligan hindrar polisens utryckning genom att placera ut bombattrapper och antända bilar. Rånarnas byte: 500 000 kronor, mot tilltänkta 80 miljoner.

• Bromma, september 2007:

Flera män rånar en värdedepå i Bromma i västra Stockholm. Med hjälp av skärbrännare, sprängmedel och en skylift tar rånarna sig in i pengacentralen. Bytet blir 10–15 miljoner kronor.

• Arlanda, juli 2006:

En värdetransport från flygplatsen stoppas av män med automatvapen. Rånarna spränger bilen i bitar och får med sig miljonbelopp. Runt 19 miljoner kronor i sedlar hittas runt vraket.

• Landvetter flygplats, mars 2006:

Män med automatvapen hotar personalen på ett plan från London, lämnar en bombattrapp och flyr med nära åtta miljoner kronor.

• Stora Höga, november 2005:

Två rånare prejar en Securitasbil och spränger den med en kraftig laddning. Bytet blir 5,6 miljoner kronor och två väktare skadas av splitter.

• Akalla, augusti 2005:

Rånare får med sig 26 miljoner kronor från ett rån mot en värdedepå.

• Hallunda, augusti 2005:

Bytet blir 14 miljoner kronor vid ett spektakulärt rån mot en värdetransport."

Totalt rör det som om nära en miljard kronor under det senaste decenniet, pengar som sällan återfås - även där rånarna gripits och dömts.

SVT-webben den 27/12 -07:

"Endast trettio procent av värderånen klaras upp och leder till fällande domar. Av de rån som klaras upp är det endast ett fåtal där samtliga inblandade döms eller åtalas.

Under den senaste tioårsperioden har uppskattningsvis 800 miljoner kronor stulits i samband med värderån och nästan inga pengar har återfunnits."

Dessa brott förövas av en begränsad grupp tungt kriminella, varav de flesta har utländsk bakgrund.

Sverige ligger här i topp i Europa.

Ur Sydsvenskan, den 6/11 -05:

"Statistik på europeisk nivå visar att 224 värdetransportrån inträffade i Sverige mellan 1998 och 2004. Bara Storbritannien, Frankrike och Polen, länder med betydligt fler invånare, ligger före. Sverige ligger också fyra på listan över länder där rånarna kommit över mest pengar. Över 450 miljoner kronor har stulits från värdetransporterna under en sexårsperiod.

Försäkringsbolagen pekar också ut landet som fjärde farligaste i Europa. Allt detta i kombination med att polisen endast klarar upp hälften av rånen gör att branschen kräver en rad åtgärder från svenska myndigheter."

Sverige hade alltså under perioden 224 rån. Danmark hade 93 värdetransportrån, Norge 42 och Finland bara 4.

Rånarna är ofta väl informerade: de vet var, när och hur de ska slå till. Hur har de fått denna information? Uppenbart är att de haft tillgång till en eller flera "insiders".

Här finns med andra ord en koppling med anställningspolitiken. Gällande mångfaldsplaner och övervakning mot diskriminering försvårar extra kontroll av personer från förorten med utländska namn, även om detta de facto är en varningssignal om möjlig kriminell infiltration. Risken blir ju där större för lojaliteter med strukturer i sin närhet.

6. Narkotika

Narkotikabekämpningen var tidigare högt prioriterad i Sverige, försäljning av narkotika var ett allvarligt brott. Med rätta, eftersom narkotikaanvändning genererar många andra brott, ofta allvarliga sådana.

Denna brottslighet leder också till höga vårdkostnader.

Ur Expressen den 29/2 -00:

"SÅ STYRS HEROINET TILL SVERIGE. Polisen har kartlagt hur albanska ligor kontrollerar narkotikahandeln"

"De albanska ligorna har kopplat ett allt hårdare grepp om den internationella rökheroinmarknaden. Statistiken tyder på att alltmer rökheroin smugglas till Skandinavien.

- Det här är ett stort problem för hela Europa. I Sverige kan vi knyta etniska albaner till 80 procent av beslagen av rökheroin, säger Walter Kegö, chef för narkotikaroteln på rikskriminalen."

"Ligorna är organiserade efter klassisk maffiamodell och består av ett fåtal familjer. De yngsta familjemedlemmarna får arbeta sig upp i hierarkin.

Klanerna härstammar i regel från Kosovoprovinsen, men även från andra delar av rest-Jugoslavien."

"Polisen har kunnat se länkar mellan heroinligorna och den kosovoalbanska gerillan UCK."

"Och läget är akut. Enligt polisens uppskattningar smugglas fyra ton heroin in i Skandinavien varje år. Endast ett par hundra kilo beslagtas.

Ligorna är framgångsrika. Kostnaderna för affärerna blir lägre då hela vinsten stannar i familjen. Polisen har svårt att få uppgifter om klanerna eftersom familjemedlemmar inte skvallrar på varandra."

Kosovoalbanerna har dock fått konkurrens, av västafrikaner:

Från SR:s webbsida den 18/1 -05:

"Det är stora mängder vitt heroin i omlopp, och bakom det ligger kriminella nätverk med rötterna i västra Afrika."

"I Stockholm finns idag flera hundra representanter för nätverken som säljer droger, främst vitt heroin men också kokain och marijuana, för hundratals miljoner kronor varje år."

"Genom att dumpa priserna och alltid ha narkotika att sälja har de kriminella västafrikanska nätverken i princip helt tagit över den tidigare ganska uppdelade heroinmarknaden. Marknaden är stor, det finns omkring 15 000 heroinmissbrukare i Sverige, och antalet ökar."

Invandrare förekommer inte bara som distributörer av narkotika, utan även som missbrukare.

Ur SIV-tidningen "Ny i Sverige", nr 3/93:

"Antalet invandrare som fastnat i omfattande narkotikamissbruk blir allt fler, enligt en rapport från socialtjänsten i Stockholm. Förr var narkomanerna på 'Plattan', Sergels torg i Stockholm, till större delen svenskar. Enligt rapporten har bilden förändrats markant de senaste åren. Bland svenskarna finns nu stora grupper afrikaner och människor från olika delar av Mellersta Östern, framförallt Iran.

Den etniska mångfalden bland missbrukarna har ökat, men enligt socialtjänsten finns inga entydiga svar på varför de missbrukar. En orsak kan vara att det finns invandrare, t.ex. iranier, som kommer från områden där narkotikan är billig och där det inte är ovanligt att medelklassen röker heroin och hasch i hemmet.

De afrikanska missbrukarna har inte velat ha kontakt med uppsökande socialarbetare eftersom en stor del av dem vistas illegalt i Sverige."

7. Skattefusk

Invandrarföretagare deklarerar i genomsnitt för 60.000 kr brutto per år. Detta är mindre än vad man kan leva på.

Ur inlägg av "Räknenissen" på Exilen, i sept -03:

"Invandrarföretagare deklarerar i genomsnitt 60 000 kronor per år i inkomst (forskaren Hedi Bel Habib på DN Debatt för ett par år sedan) vilket förstås gör att de betalar in väldigt lite skatt i genomsnitt.

Däremot förbrukar de offentliga tjänster och transfereringar mycket mer. Ingen kan ju leva på 60 000 brutto, alltså får de bostadsbidrag och andra bidrag. Har de familj får de barnbidrag, troligen bostadsbidrag, kanske kompletterande socialbidrag, kanske underhållsstöd om de skiljer sig, plus att de förbrukar skola, sjukvård, kollektivtrafik etc. Invandrare får mer generösa starta-eget-bidrag än svenskar, trots detta går de oftare i konkurs, och då kanske en släkting startar om med starta-eget-bidrag, etc. Invandrares småserveringar brinner oftare än svenskars - kostnader för brandsläckning, polisutredning och försäkring."

Ur Dagens Nyheter, 14/12 -03:

"Miljarder i svarta pengar försvinner varje år inom krog-, butiks- och frisörbranscherna. Nu förbereds ett helt nytt regelverk för att stoppa fusket. Alla företagare kan i framtiden tvingas använda plomberade kassaapparater."
 
"Ett stort problem är att dagens kassaapparater går att manipulera så att endast en del av inkomsterna redovisas."

"Enligt ... skattemyndigheternas särskilda restaurangprojekt plockas nästan varannan krona ut svart inom krogbranschen. Det skulle betyda att staten går miste om 15 miljarder kronor årligen bara här."

Ur DN, januari 2004:

"NY KROGSKATT SKA RÅDA BOT PÅ FUSK

Finansminister Bosse Ringholm vill göra om skattesystemet för krogbranschen efter spansk modell. Skatten ska styras av krogarnas storlek i stället för, som nu, redovisad försäljning."

"Skatteförlusterna i restaurangbranschen är ett välkänt bekymmer för staten.

Enligt beräkningar undandras årligen cirka 15 miljarder kronor från beskattning."

Förlusterna för statskassan är här inte den enda negativa konsekvensen. Det betyder också att konkurrensen snedvrids. Hederliga företagare slås ut av de ohederliga.

Enligt TV-nyheterna i slutet av september 2009 uppskattas det belopp som totalt undanhålls skattemyndigheterna genom kvittolöshet och fiffel med kassaapparater till cirka 40 miljarder kronor.

Åtgärder ska sättas in i form av nya apparater, som kommer att kosta cirka 25.000 kr per styck. Detta måste företagarna själva bekosta och åtgärden drabbar såtillvida även ärliga småföretagare.

Ur Sydsvenskan den 14/5 -98, intervju med moderat kommunpolitiker:

"- Det jag uppfattar som skattefusk, ojuste och illegal konkurrens är nog vanligast förekommande bland de här mindre butikerna på Möllevångstorget, svarar Carl-Axel Roslund."

"- Så tyvärr sprider sig det här mönstret även till svenskar med blixtens hastighet... de här butikerna egentligen tränger ut normala arbeten på de företag som betalar tull, moms och skatt enligt reglerna."

"- .. många av de här småaffärerna får starta-eget-bidrag och att de får gratis anställda genom API, arbetsplatsintroduktion. Trots det betalar de inte ens in momsen utan skattefuskar."

8. Skadestånd

Från SR:s webbsida den 26/5 -09:

"Könsstympad flicka får skadestånd

En 19-årig flicka som tvingades till Somalia för könsstympning har beviljats 400 000 kronor i skadestånd av Brottsoffermyndigheten, rapporterar Dagens Nyheter.
 
När flickan var elva år tog mamman med henne till hemlandet och lät en man könsstympa henne. Ingreppet skedde utan bedövning."

Ur DN den  28/10 -03, om diskoteksbranden i Göteborg 1998:

"Rekordbelopp kommer att utbetalas i skadestånd efter diskoteksbranden. Många blir ändå besvikna. De anhöriga får vänta längst på besked.

Katastrofen på Backaplan i Göteborg för fem år sedan utgör en exceptionell händelse - även ur försäkringssynvinkel."

"- Bara vi har hittills betalat ut sex till sju miljoner kronor i skadestånd. Diskoteksbranden är den största enskilda händelsen i vår verksamhet. Till det kommer utbetalningarna från försäkringsbolagen, påpekar Hans Sjölander, handläggare på Brottsoffermyndigheten i Umeå.

Tidigare har totalbeloppet uppskattats till snarare mer än mindre än 50 miljoner. Slutsumman kan emellertid skjuta i höjden."

Ur Metro den 15/7 -05:

"JOY RAHMAN FÅR 2,5 MILJONER TILL

Justitiekanslern har beslutat att bevilja ytterligare 2.531.468 kronor i ersättning till Joy Rahman. Han har tidigare fått cirka 10 miljoner.

Hemvårdaren Rahman dömdes i juli 1994 till livstids fängelse för mord på en pensionerad kvinna i Sätra. Han friades efter nästan åtta år i fängelse, i maj 2002."

En anledning till att Rahman fälldes var att starka indicier pekade på att han var mördaren. Någon annan person har inte dömts som skyldig, så indicierna kan väl sägas fortsätta att peka mot honom, även om de inte ansetts räcka för en fällande dom. Indicierna stärks av  att Rahman senare även i sitt hemland Bangladesh blev anklagad för ett mord.

9. Advokater och utredningar

Ur BLT den 21/10 -03:

"ADVOKATERNAS ERSÄTTNINGSKRAV STÖRRE ÄN RÅNBYTET

Advokaterna som försvarar de misstänkta för rånet i Bräkne-Hoby begär tillsammans nästan 850 000 kronor i ersättning för sitt arbete."

"29-åringens advokat, Tomas Rothpfeffer, anger att han jobbat 145 timmar med ärendet. För det begär han 256 468 kronor. 37-åringens advokat, Nils Uggla, anger att han jobbat 142 timmar. Han begär 244 000 kronor."

"I går lämnade också advokaten Gunnar Falk in sin kostnadsräkning. Han försvarar 27-åringen som misstänks för båda rånen. Han anger att han jobbat minst 180 timmar. För det begär han 346 610 kronor. Det betyder att de tre tillsammans begär 847 078 kronor för försvaret av de misstänkta vid rånet då 400 000 kronor blev bytet."

Chefsöveråklagare Sven-Erik Alhem förklarar hur det kan bli så höga ersättningsanspråk:

"- Stora mål drar ofta stora advokatkostnader. Det kan låta som väldigt mycket pengar, men man måste också väga in att det rör sig om affärsverksamhet med kringpersonal, resor och många andra kostnader."

Till detta kommer kostnader för bl.a. åklagaren:

"Kammaråklagare Magnus Ramebäck, som för statens talan i målet, har månadslön och tjänar 38 000 kronor i månaden. Han berättade i lördagens BLT att han lagt ner uppskattningsvis 96 timmar på rånen."

Ur DN den 1/11 -98, om diskoteksbranden i Göteborg:

"Snabbheten i eldens utbredning, och tecken som tydde på att det brunnit i ett av trapphusen, gör att utredarna ännu på lördagen inte kunde utesluta att branden som krävde 60 ungdomars liv var anlagd. 170 poliser arbetar med utredningen."

Ur Smålandsposten den 3/10 -03:

"Dråputredningen en kostsam affär".

"Drygt 2,4 miljoner kronor. Smålandspostens undersökning visar att det blev notan för att utreda brottet och ställa de misstänkta inför rätta.

Advokaternas arvoden slutade på 726 000 kronor, vilket är nästan lika dyrt som polisens hela utredningsinsats.

Vad än Ljungby tingsrätts dom blir kommer den med all sannolikhet att överklagas och därmed ökar kostnaderna för statskassan."

 "Enligt polis och åklagare har det varit en mycket tungrodd utredning, bland annat eftersom det varit flera inblandade i brottet. Det faktum att det krävts tolk vid förhören med misstänkta och vid en stor del av vittnesförhören har gjort arbetet extra tidskrävande."

"Polisens uppskattning är att de lagt ned omkring 1850 timmar, varav 200 övertidstimmar, på att få fram vilka som utförde dådet. Kriminalteknikernas arbetsinsats slutade på 350 timmar och en stor del av tiden ägnades åt att minutiöst granska brottsplatsen."

"Materialet sändes sedan till statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, för olika DNA-analyser. SKL:s arbetsinsats beräknas ha kostat 12 000 kronor plus 15 000 kronor i materialkostnad vid analyserna."

"Kriminalteknikerna medverkade också vid rättsläkarens obduktion för att få en så bra bild som möjligt över det inträffade. Under tiden som polisen inte var på den avspärrade brottsplatsen hyrdes väktare in från Securitas. Allt till en kostnad av 31 000 kronor.

Åklagare Yvonne Rudinsson uppskattar att hon lagt ned minst två veckors arbete under utredningen och rättegången.

En utredningskostnad som börjar bli allt mer betungande för landets polis är teleoperatörernas sammanställningar över misstänktas telefontrafik. I Sjöboda-fallet slutade kostnaden på omkring 60 000 kronor."

"En tung kostnad för rättsväsendet är att hålla de misstänkta brottslingarna bakom lås och bom på häkten. En häktesplats kostar omkring 1900 kronor per dygn. Därmed har häkteslogin för de dråpmisstänkta i Sjöboda kostat statskassan drygt en halv miljon kronor fram tills tingsrättens dom faller. "

"- Dessutom krävdes att häktespersonal gick in på övertid och att vikarier kallades in för att klara transporterna till Ljungby tingsrätt. Det blev en merkostnad på 70 000 kronor, konstaterar kriminalvårdsinspektör Leif Karlsson.

Under de fem rättegångsdagarna fanns det mestadels sju häktesvakter omkring de misstänkta för att förhindra rymningar."

10. Outredda brott

Ur Smålandsposten den 5/1 -04:

"Antalet outredda brott i Kronobergs län blir allt fler. Under 2003 ökade de med närmare 20 procent. Ökad brottslighet och misslyckade satsningar på utredningssidan är några av förklaringarna."

 "Antalet anmälda brott ökade under 2003 med 4,5 procent i länet totalt,.."

- Förundersökningarna har också blivit alltmer komplicerade och tar mycket längre tid. Dels beror det på att fler nekar till brott, dels att fler behöver tolk vilket fördubblar utredningstiden, säger Stefan Karlsson, ansvarig för utredningsverksamheten i länet."

Vad kan då ligga bakom denna ökning?

"Internationaliseringen de senaste åren, med öppnare gränser och mindre kontroll, är den främsta anledningen till att brottsstatistiken har ökat. Sverige har blivit en del av kriminella, europeiska nätverk."