| Kapitel 7: AVDEMOKRATISERING f) Kluvet samhälle |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den omfattande invandringen har lett till en misslyckad integration, vilket konkret inneburit att Sverige fått ett antal segregerade bostadsområden och stadsdelar, med hög andel invandrare. Områden med låg självförsörjning, dåliga skolresultat och hög brottslighet. "Utanförskapsområden" som det kallas på etablissemangska. Allmän enighet råder om att integrationen har misslyckats, inget av de sju riksdagspartierna kan dock medge att grunden till detta ligger i en alltför okontrollerad invandring. Insändare i "Mitt i Haninge" den 13/5 -97: "Jag var med och startade en vuxenvandrarförening i norra Botkyrka för ungefär tre år sedan och såg det helt förändrade samhälle som efter klockan 20.00 visade sig. Ett samhälle bebott av bara ungdomar, socialarbetare och poliser. Var fanns alla vuxna? Mitt engagemang för saken bottnar i att jag är övertygad om att detta är ett invandrarproblem i grunden och ej något socialt problem, invandrarna kan bara själva lösa problemet. Invandrarna måste själva säga stopp, vi accepterar inte att våra ungdomar är ute på nätterna och misshandlar andra, vi vill inte heller bli ansedda som andra klassens människor och vi vill visa att vi klarar oss själva i Sverige. Men gör invandrarna detta, nej i vuxenvandrargrupperna var det bara svenskar med..." Ett stående dilemma för flykting-, invandrings- och integrationspolitiken har varit om de nyanlända ska bo där det finns bostäder eller där det finns jobb, där de själva önskar bo eller där utsikterna för integration kan bedömas bäst. Nu talas om "utanförskapsområden", men är inte detta oftast självvalt från invandrares sida? Man vill bo i sin egen kultur, men med tillgång till svenska bidrag.
Folkpartiet publicerade år 1990 en rapport, "Utanförskapets karta". Ur "Sverige och invandringen": "I rapporten studerade man sysselsättningsläget under två högkonjunkturtoppar 1990 och 2002 i landets olika delar. Till detta kopplade man siffermaterial om skolresultat och valdeltagande och i vissa fall brottsfrekvens." "...år
1990 fanns det tre bostadsområden i Sverige
som kvalade in under beteckningen 'utanför': Rinkeby i Stockholm,
Rosengård i Malmö och Hammarkullen i Göteborg. Det
betydde att sysselsättningen
var lägre än 60%, att mer än 30% av eleverna lämnade
grundskolan utan fullständiga betyg och att valdeltagandet låg
under 70%.
Tolv
år senare, år 2002, hade antalet bostadsområden
som uppfyllde kriterierna blivit så många som 139." Lars Leijonborg m.fl i DN den 20/8 -05: "1990 fanns det bara 9 områden där sysselsättningen låg under 50 procent för befolkningen mellan 20 och 64 år. 2002 fanns det 91 områden i en sådan belägenhet. Områdena där sysselsättningen låg under 70 procent ökade i sin tur från 93 år 1990 till 746 år 2002!" Nyamko Sabuni i DN den 8/7 -08: "Trots att konjunkturen vände uppåt mellan 2004 och 2006 fortsatte utanförskapet att fördjupas. Rekordmånga 156 områden med totalt 493.000 invånare kunde hösten 2006 klassas som utanförskapsområden." Några av utanförskapsområdena i Folkpartiets undersökning från år 2006 (ranking inom parentes) var: Malmö: - Södra Rosengård (1) - Möllevången (2) - Nydala (7) - Norra Rosengård (8) - Sofielund (20) - Holma (27) - Gullvik (28) - Augustenborg/Lönng. (34) Göteborg: - Hammarkullen (3) - Hjällbo (4) - Gårdstensberget (5) - Ö Bergsjön (6) - V Bergsjön (21) - N Biskopsgården (22) - S Biskopsgården (53) Stockholm: - Hjulsta (9) - Södra Rinkeby (10) - Norra Rinkeby (11) - Husby (16) - Norra Tensta (24) - Södra Tensta (30) - Skärholmen (95) Andra "utanförskapsområden", dvs områden med hög andel invandrare: Borlänge: Tjärna Ängar Borås: HässleholmenFjärding och Norra Billdalsgatan Botkyrka: Fittja, Alby och Norsborg Eskilstuna: Råbergstorp, Fröslunda-Tallåsparken och Årby Eslöv: Eslöv 5 Gävle: Öster, Andersberg och Sätra Halmstad: Martin Luther 13 Helsingborg: Högaborg, Furutorp och Närlunda Huddinge: Vårby och V Flemingsberg Hässleholm: Hässleholm 6 och 11 Jönköping: Ljungarums Kalmar: Kalmar 20 och 21 Karlskrona: Kungsmarken Kristianstad: Gamlegården och Östräng Södra Landskrona: Landskrona 3, 4, 6, 7 och 8 Linköping: Ryd och Skäggetorp Lund: Norra Lund Norrköping: Hageby och Marielund Nyköping: Brandkärr Sala: Åkra Sandviken: Sandviken 2 och 13 Skövde: Ryds Centrum Sollentuna: Sollentuna C Sundsvall: Nacksta Söderhamn: Söderhamn V Södertälje: Hovsjö och Ronna Trollhättan: Kronogård och Sylte N Uddevalla: Bäve Uppsala: Gottsunda och Södra Vallsätra Västerås: Vallby S, Råby och Bäckby centrala Växjö: Växjö Maria Örebro: Mikael och Längbro De största utanförskapsområdena är Husby, Alby, Norsborg, Södra Rosengård, Möllevången och Nydala - alla med mer än 10.000 invånare. Och varför hamnar så många invandrare "utanför"? Enligt pk-propagandan är svenskarna skyldiga, som är intoleranta och inte släpper in dem i sitt samhälle. En rapport från ett annat västeuropeiskt land - förhållandena i Sverige lär inte skilja sig avsevärt - motsäger dock detta. Från Fria Nyheter den 20/9 -09: ”Turkar
och marockaner i Nederländerna är mer intoleranta gentemot
'vita' holländare än vita holländare är mot turkar
och marockaner', säger Jochem Tolsma sociolog..." I framförallt vissa bostadsområden är egenförsörjningen mycket låg. Wikipedia om Rosengård i Malmö: "I hela Rosengård har 38 procent av invånarna mellan 20-64 år ett arbete. 62 % av de vuxna, arbetsföra invånarna är därmed arbetslösa. I Rosengård lever 21 % av invånarna på socialbidrag (försörjningsstöd). Den totala andelen invånare vars inkomst utgörs av någon form av bidrag är runt 80 % (17 501 invånare av 21 955 är inte förvärvsarbetande). I stadsdelen Herrgården är 85 % av invånarna mellan 20 och 64 år arbetslösa. Totalt arbetar 353 av 4 914 invånare. Därmed utgörs den totala andelen invånare vars inkomst är någon form av bidrag till 93 % av befolkningen." Socialbidragsutgifterna i Malmö uppgick år 2008 till totalt 617 miljoner kronor. Av detta gick 468 miljoner till invandrarhushåll. För Landskrona var motsvarande siffror 71 och 53, för Södertälje 243 och 192. Detta ger följande diagram:
Till bilden hör att de utrikesfödda utgör 28,3% av befolkningen i Malmö, 22,7% i Landskrona och 28,5% i Södertälje. "Sverige och invandringen": "...att Reepalu år 2004 krävde ett totalstopp för inflyttning av fler arbetslösa invandrare. Ett annat exempel är det socialdemokratiska kommunalrådet Anders Lago som flera år i rad krävt stopp för inflyttning till Hovsjö i Södertälje." Ett "utanförskapsområde" behöver inte betyda ett område med dålig service och tunt med satsningar från samhället. Det kan snarare vara tvärtom, som i Rosengård. Från Weine Bergs blogg "Rakryggad": "Det finns ständigt återkommande mantran i Det Nya Sverige. Mantra betyder att det upprepas i oändlighet. En lögn som upprepas tillräckligt många gånger blir till officiell sanning. Därför vet alla att det ständigt brinner i Rosengård på grund av att immigranterna där är ekonomiskt och socialt utsatta. ... Men hur ligger det egentligen till i Rosengård? Webmagasinet Rebell har nu kunnat avslöja hur verkligheten ser ut i just denna fråga. Rebell klargör att det bor ungefär 22 000 invånare i Rosengård (officiell siffra), att dess yta är 332 hektar och att 86 % av de boende där är immigranter. Låt
oss nu titta på eftersattheten. I Rosengård finns enligt
Rebell följande att tillgå: Ur DN den 17/7 -01: "De som bor i Rosengård i Malmö kan strunta i att lära sig svenska. Där kan man leva och umgås med sina landsmän ungefär som i hemlandet, utan jobb och utan kontakt med det svenska samhället." "Nästan 70 procent av de 100.000 böckerna i biblioteket är tryckta på något annat språk än svenska. I kiosken säljer Al Arab bättre än svenska dagstidningar." Aje Carlbom: "- Många flyttar hit för att slippa Sverige, för att skydda sig mot en hotfull omvärld. Här kan de leva utan arbete och utan att kunna tala svenska. - Rosengård är en muslimsk enklav, ett komplett samhälle i samhället som har växt fram tack vare massiva resurser i form av bidrag och stöd av olika slag från staten och kommunen. Här har den officiellt önskade integrationsprocessen gått baklänges - här har vi segregation enligt amerikansk modell." SVT-Aktuellts webbsida den 27/10 -03: "STORSTÄDERNA ALLT MER SEGREGERADE Miljardsatsningen på att minska boendesegregeringen i de svenska storstäderna har misslyckats. Det visar SVT:s Aktuellts undersökning från Malmö, Stockholm och Göteborg. I allt fler områden har andelen utländska medborgare ökat och andelen svenska medborgare i motsvarande grad minskat de senaste 20 åren. I
Kista utanför Stockholm har andelen utländska medborgare
ökat från 15 procent 1980 till 44 procent år 2000.
I Västra Skrävlinge i Malmö, där bl.a. området
Rosengård ligger, ökade andelen från 28 till 53
procent samma år. Boendesegregationen har av politikerna länge setts som ett problem. Anledningen är att det får negativa konsekvenser för de invandrare som kommer hit, berättar Roger Andersson som är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. - Förskolor och skolor domineras av barn som kanske kan svenska sämre, som har bott kort tid i Sverige och som kanske saknar nätverk till jobbmöjligheter, säger Roger Andersson till Aktuellt. - Det har politikerna sett som ett växande problem, men man har inte riktigt vetat vad man kan göra, säger Roger Andersson." De siffror som redovisades i Aktuellt avsåg enbart andelen utländska medborgare - de invandrare som fått svenskt medborgarskap och andra generationens invandrare ingick inte. Andelen invånare med utländsk bakgrund i respektive område är således än högre. Dagens Nyheter redovisade den 26/9 -09 siffror på hur andelen invånare med utländsk bakgrund ökat i redan invandrartäta förorter till Stockholm mellan år 1997 och år 2008. (Begreppet "utländsk bakgrund" rymmer ju "andra generationens invandrare". I DN:s statistik höll man sig därvid till den nya definitionen: personer vars båda föräldrar är utrikes födda.) DN:s siffror:
Det två diagrammen nedan visar utvecklingen för Rinkeby, förort i nordvästra Stockholm, under de senaste decennierna. Finländare och greker var tidigare de största enskilda invandrargrupperna där. Nu är de största etniska grupperna i Rinkeby somalier och irakier.
År 2008 har följande 30 kommuner högst andel invånare med utländsk bakgrund:
"Skolledarna i Stockholms stad har uttalat: 'En skola där knappt trettio procent har utländsk bakgrund är ganska lagom. Slagsida är inte bra.' Det är säkert sant, men verkligheten i många stadsdelar runtom i Sverige är att andelen kan ligga på femtio, sextio, sjuttio eller till och med hundra procent." Folkpartiet talade om tre kriterier: arbetsdeltagande/bidragsberoende, skolresultat och valdeltagande. En fjärde faktor berörde man bara försiktigt: brottsdeltagande. Tidningsrubrikerna har på senare år avlöst varandra om bilbränder och skolbränder, vandalisering och misshandel, angrepp på polis och räddningspersonal, problem vid offentliga bad eller biografer, osv. Det handlar då om invandrartäta områden. Beväpningen blir allt grövre. Ur Kvällsposten den 24/12 -09: "De kriminella rustar för krig"
"-
Det är fruktansvärda vapen, säger kriminalteknikern
Hans-Inge Johansson. Boken "Invandring - sammanbrott eller utveckling?" av Björkman/Elfverson/Wedin återger statistik från Stockholms läns landsting från 1992, om andelen andra generationens invandrare i åldern 0-17 år inom olika kommuner. Där anges siffror för dels barn med en utrikes född förälder, dels barn med båda föräldrarna utrikes födda eller med ensamstående förälder som är utrikes född. Botkyrka hamnade i topp, med över 50% enligt det första kriteriet, drygt 43% enligt det andra kriteriet:
Det sker alltså en klyvning av vårt samhälle mellan etniska svenskar och invandrare. Denna är till stor del fysisk, då vi bor på olika håll och lever olika liv. Den är också mental, det bli svårt att kommunicera, vi tänker på olika sätt. Detta senare gäller även bland svenskar, till följd av den långvariga och intensiva pk-indoktrineringen. Det är ju känt hur det blev i Hitler-Tyskland, där en del föräldrar kunde känna sig rädda för att bli angivna av sina egna barn. I Sverige på 2000-talet kan också åsikterna skära tvärs igenom familjer, på ett oförsonligt sätt. Ur en kommentar på Newsmill, i november 2009: "Man blir verbalt attackerad av flera personer samtidigt om man säger något negativt om invandringen. T.o.m personer man har varit kompis med sen skoltiden reagerar direkt. Det gör mig ledsen. Jag är idag 42 år och har kvar barndomskompisar som jag har byggt kojor med, fnissandes tjuvrökt med, busat och har haft fantastiskt roligt med under tonåren. Men nu är jag nazist och invandrarfientlig i deras ögon. Jag har upptäckt hur vi svenskar delats upp i två läger. Som Sverigedemokrat känner jag mig som en fiende till staten, nästan som om jag sysslade med olagliga saker."
|
