BILAGA:

Ur Politiskt inkorrekt, den 30/3 -10:

"Medan Svenska kyrkan och de traditionella frikyrkorna får allt färre besökare växer de islamiska och ortodoxa församlingarna, enligt färsk statistik över antalet aktiva i svenska trossamfund. Bland de ortodoxa kyrkor som växer särskilt starkt finns några av de största samfunden: den syrisk-ortodoxa med drygt 40 000 aktiva, den serbisk-ortodoxa med 26 000 aktiva samt den rumänsk-ortodoxa med 6 100 medlemmar.

Den allra kraftigaste ökningen noteras dock för Sveriges islamiska församlingar. För tio år sedan fanns det 90 000 praktiserande muslimer i Sverige. Idag beräknas antalet till 110 000 - en ökning med 22 procent.

Den årliga revideringen från Nämnden för statligt stöd till trossamfund får besökssiffror från Islamiska samarbetsrådet och det ligger till grund för årliga statsbidrag på 5,3 miljoner kronor.
Göteborgs universitet har sedan stöttat med att räkna muslimerna. Man pratar i den allmänna debaten om 300 000–400 000 muslimer i Sverige, men menar att man ska skilja på etniska muslimer och religiösa muslimer."

Några punkter ur Mahmoud Aldebes kravlista:

• En moské i varje stad eller kommun.

• Moskébyggen finansieras med räntefria lån som alternativ till villkorat bidrag från utlandet. Kommunerna bör gå i borgen för räntefria lån.

• Hemspråket och religionen ska lyftas in i schemat som ett vanligt ämne, där muslimska barn får möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget hemspråk och egen religion i de kommunala skolorna. Imamer och hemspråkslärare borde få status som ordinarie lärare i ämnet hemspråk och religion.

• Alla kommuner bör ordna en kväll i veckan som ska vara en kvinnokväll respektive männens kväll i gym och simhallen.

• Riksdagen ska stifta en lag som ger svenska muslimer rätt att vara lediga under de islamiska högtiderna Eid al fitr och Eid al Adha är krav från alla muslimer. För nuvarande är det omöjligt att ta ledigt från arbeten för att fira högtiden tillsammans med familjen.

• Regeringen ska undersöka möjligheten till en särlagstiftning är möjlig och hur detta i fall ska motiveras utifrån existerande lagstiftning i religionsfrihetslagen.

• Två timmars ledighet för fredagsbön, mellan kl.12- kl.14 under vintertiden och mellan kl.13-kl.15 sommartiden. Fredagsbönen är en obligatorisk bön som måste utföras kollektivt i moskén.

• Dispens för muslimer och judarför att utföra den islamiska och judiska slakten.

• Reservera begravningsplatser i alla kommuner som har muslimska invånare.

• Starta Imamutbildning vid svenska universiteten och högskolor

• Svensk familjerätt ska genom särlagstiftning anpassas till islamitisk lag.

Ayaan Hirsi Ali ser tre element som kännetecknande för islam:

"Det första elementet är att muslimer har ett skräckfyllt förhållande till sin Gud. Muslimens gudsbegrepp är absolut. Vår Gud kräver fullständig underkastelse."

"Det andra elementet är att islam bara har en moralisk källa: profeten Muhammed. Muhammed är ofelbar."

"Det tredje elementet är att islam i hög grad domineras av en sexualmoral med ursprung i värderingar som var gängse bland arabiska stammar på den tiden då Guds ord uppenbarades för profeten Muhammed: en kultur i vilken kvinnor var ägodelar som tillhörde fäder, bröder, farbröder, farfäder, förmyndare."

"I dessa tre element ligger en stor del av förklaringen till att vi har kommit på efterkälken i förhållande till den västerländska och numera också den asiatiska världen. För att bryta igenom treenighetens mentala gallerverk, som de flesta muslimer sitter instängda bakom, måste vi börja med att granska oss själva kritiskt."

 "Till skillnad från hur det förhåller sig i den muslimska världen lägger man i västvärlden stor tonvikt på individens ansvar och självständighet, och på nödvändigheten av att investera i det jordiska livet. Utbildning och arbete snarare än fromhet är avgörande för individens framgångar. I västerländska samhällen... Grundlagen anses viktigare än Guds heliga bok, och Gud spelar bara en roll i den privata sfären. Förhållandet och umgänget människor emellan regleras av lagar och förordningar som har utarbetats av människor, och de är inte eviga utan kan ändras och kompletteras..."

"...vår tids islam är oförenlig med betingelserna för den västerländska rättsstaten. Sålunda är det nödvändigt med en upplysning inom islam. Men det är föga troligt att en upplysning inom den muslimska världen kommer att äga rum av sig själv. Författare, vetenskapsmän och journalister som yppar sin kritik måste fly till väst. Deras arbete är förbjudet i deras eget land."

"I Europa... kan den inhemska majoriteten hjälpa den islamska minoriteten genom att inte bagatellisera de nuvarande förhållandena inom islam... utan istället fördöma dem."

"Låt vår tids Voltairer verka i en trygg miljö för en upplysning inom islam. Den möjligheten är oss ofta inte förunnad i våra egna hemländer. Islam har inte genomgått någon upplysningsprocess,.."

"Vi måste se till att strukturellt tränga tillbaka religionen till den plats där den hör hemma: i moskéer och den privata sfären."

"De flesta muslimer lever i en mycket sluten gemenskap. Detta framgår av det förhållandevis höga antalet importäktenskap (nästan tre av fyra äktenskap bland turkar och marockaner) och det förhållandevis låga antalet äktenskap med infödda nederländare..."

 "Det stämmer att omskärelseritualen förekom hos en del animitiska stammar redan innan islam gjorde sitt inträde... Men genom islam har sådana lokala sedvänjor spritts, förstärkts och blivit heliga."

 "Muslimernas enda hopp är att de börjar utöva självkritik och testar de moraliska värderingar som härstammar ur Koranen.... Västvärldens 15 miljoner muslimer har de bästa förutsättningarna att förverkliga den här förhoppningen.
I fösta hand eftersom människor i västvärlden åtnjuter medborgerliga fri- och rättigheter, inte minst yttrandefrihet."

 "I det sammanhanget har infödda västerlänningar en viktig uppgift. De får inte låta sig lockas att ta 'sårade' muslimer i beskydd. Det ligger både i den islamska och den västerländska världens intresse att i den mån det är möjligt befrämja och stödja den framväxande kritiken bland muslimer.

I den muslimska världen råder en allvarlig kris som även utgör ett hot mot västvärlden, inte bara i form av terrorism, utan också i form av migrationsströmmar och risken för inbördeskrig i Mellanöstern, som är vår största oljeleverantör. Hotet kan avvärjas om den muslimska världen reformerar sin kultur inifrån, med stöd och hjälp av västvärlden."

Axel Danielsson var en av den svenska arbetarrörelsens pionjärer. Det var han som 1887 grundade dagstidningen Arbetet i Malmö (numera nedlagd). Danielssons hade en mycket "vass penna", och hann skriva många starka texter innan han dog vid redan 30 års ålder. En av Axel Danielssons texter återges här: "Till världsalltets upphovsman" - i polemik mot krafter som i religionens namn ville inskränka yttrandefriheten i Sverige. Ur boken "Arbetarrörelsens genombrottsår i dokument" av Gunnar Gunnarsson: "...Då Danielsson protesterade mot en dom som... drabbade Hjalmar Branting för att denne infört en 'hädisk' artikel av fritänkaragitatorn Lennstrand och själv tog in samma artikel med en spydig kommentar rörande höga rättvisans låga uppskattning av den rena evangeliska läran - Branting hade bara fått böter! - stämdes han dömdes till 500 kronors böter. Med anledning av hädelsedomarna skrev Danielsson så ytterligare sin berömda 'Till världsalltets upphovsman' - och stämdes för 'hädelse av Gud'. Domarna mot Danielsson uppgick sammanlagt till tjugotvå månaders fängelse!"

 

Okände store! Ehuru jag icke är personligen bekant med dig och följaktligen icke har någon aning om dina politiska, religiösa och juridiska åsikter, vågar jag dock träda inför ditt osynliga ansikte och be dig om ynnesten att få intervjua dig en i en fråga, som bränner mycket häftigt på sinnena här nere.

Utan tvivel känner du statsrådet Lovén och hans båda motståndare, hädareynglingen Lennstrand och socialistchefen Branting. Mellan dessa tre uppstod nyligen en tvist med anledning av en gammal avgudabild i mänsklighetens antikvariska museum. Det blev en fråga om bildens värde i guld. Lovén uppskattade den på grund av den höga åldern högre än alla andra dyrbarheter i museum och ansåg t.o.m. att den inte kunde betalas i reda pengar. Hans bägge vedersakare däremot betraktade konstverket som alldeles värdelöst och ville ha det bortburet i någon skräpkammare. Så hänsköts saken till fru Justitia, som är kännare av dylikt. Hon synade gudabelätet och värderade det till 300 kronor. Så mycket hade det under tidernas lopp ramponerats.

Över denna dom vart Lovén ursinnig, och när han inte kunde komma åt Justitia, även om han var nog oridderlig att ge sig till att slåss med ett fruntimmer, vände han sin vrede mot mig, som hånade honom i några anspråkslösa vinkelhakar. Antagligen hoppas han nu, att fru Justitias tjänsteandar i Malmö skola finna den omtvistade museumpjäsens värde högre och sålunda få mig näpst med eftertryck. Och det rykte som Justitia Malmogiensis har om sig, ger honom blott allt för goda skäl att denna gång vara förvissad om en lysande seger.

I detta trångmål vänder jag mig till dig, Allfader, i hopp att kunna förmå dig till någon sorts opinionsyttring beträffande Tryckfrihetsförordningens § 3 mom.2. Jag tänkte i första ögonblicket be dig bli min juryman, men dels är du mej "å orten boende" såsom tryckfrihetsförordningen föreskriver och dels skulle Aschan genast utesluta dig, t.o.m. om jag satte upp skomakare Lyngholm till lockbete. Jag vill därför anhålla om ditt bistånd på annat sätt, t ex en tegelpanna i huvudet på Lovén eller om detta anses olämpligt, medelst ett direkt uttalande till min fördel inverka på juryn.

Jag vet att du är allvetande och således på förhand har reda på historien om den ifrågavarande gudabilden. Men för att visa dig att jag är hemma i mina stycken och för den skull värdig din hjälp, vill jag icke desto mindre relatera förloppet av de händelser, som äro förknippade med § 3 mom.2.

Det omtvistade gudabelätet står uppställt på en sockel, som utgöres av det hårdaste av alla ämnen: koncentrerad folkdumhet. Guden själv är grovt tillyxad utan spår av verkligt konstnärskap. Han har två ben som en människa, men dessa ben uppbära trenne kroppar, vilka äro sammanväxta. Det är en gud och likväl tre. Dessutom är den mellersta guden ytterligare kluven i tvenne, en gudomlig och en mänsklig natur, vilka "utan sammanblandning eller förvandling äro med varandra oupplösligt och oåtskiljaktligt förenade". Detta vidunder av mänsklig ungdomsfantasi är det nu herr Lovén vill ha kvar som ett erkänt mästerverk, lämpligt att tillfredsställa det moderna konstsinnet, medan Branting-Lennstrand hotar att ta första bästa hammare och krossa det i bitar. Justitia har prövat rättvist, att det skall stå så länge sockeln håller och att en var bötar 150 riksdaler dubbelt om han rör vid den på sådant sätt att skada uppkommer.

Smaklösheten i ovan beskrivna gudagrupp blir lätt förklarlig, då man drar sig till minnes när den komponerades och vilka mästarna äro. Först och främst upplyser kulturhistorikern om att verket är eländigt plagiat. Idén om den trehövdade guden är stulen från den indiska gudasagan. Efter denna idé blev belätet så småningom fullbordat. Upphovsmännen voro prästerna och munkarna. Gudafiguren n:r 1 togs från de gamla israeliterna. Han hette Jehovah, föreställdes som en gammal gråskäggig med pannan i ödesdigra rynkor, kunde utföra diverse trollkonster såsom t ex att förvandla stavar till ormar, skapa stjärnor, månar och solar samt göra människor av lerklumpar och stod för övrigt högt i ropet hos judarna.

Guden n:r 2 var, medan han levde, en judisk timmermansgesäll, som gick omkring bland folket och predikade social revolution, höll möten, som upplöstes av dumma poliskommissarier och blev slutligen uppspikad på ett kors, emedan han hånade prästerna och smädade rådsturätterna i sitt land. Några hundra år efter sin död blev han upphöjd till gud och fick plats på sockeln bredvid Jehovah. Beslutet härom fattades med knapp röstövervikt i en öppen votering på ett prästmöte år 325. Kort därefter uppfann pastor Athanasius guden n:r 3, som likaledes efter en omröstning pr capita med svag majoritet uppställdes vid sidan av n:r 1 och n:r 2. Och nu var gudabilden färdig, prästerna skaffade honom ordentlig lagfart, och sedan dess står han säkert på sin sockel, skyddad av straffparagrafer på alla världens tungomål.

Till många och stora obehagligheter för alla länders tidningsmän, blev emellertid den ursprungliga modellen förstörd eller bortstulen, så att de moderna reproduktionerna av belätet ofta förete väsentliga olikheter och ännu mer de beskrivningar om den treenige gudens funktioner, vilka under namn av den "evangeliska läran", bilda kärnan av folkets vetande eller rättare sagt okunnighet. Dessa evangeliska läror variera till ett antal av flera hundra, som var och en kallar sig den "rena", liksom varje kyrkosamfund svär på att ha i sitt förvar den ursprungliga modellen till treenighetsprincipen. Sålunda är den gud, som de svenska prästerna antogo på ett möte 1593, den "ende och sanne" guden och läran om hans bedrifter och egenskaper den "rena" evangeliska läran. Och "svenska folkets representanter" ha sedan givit laga kraft åt detta beslut genom det för alla journalister så skräckfulla 2:a momentet i Tryckfrihetsförordningen, vilket har följande lydelse:

Förnekelse av gud och ett liv efter detta, eller av den rena evangeliska läran; förbrytaren skall straffas med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, eller fängelse från och med två månader till och med ett år, och skriften konfiskeras.

Vad säger du nu, världens skapare, om en dylik straffparagraf?

Här i landet, som styrs av den ende och sanne guden, där den rena evangeliska läran predikas och den enda saliggörande filosofen - Kristoffer Jakob Boströms medeltidsfunderingar - har sin hemvist, vandrar folket i slaveri och okunnighet, och gudabildens granitsockel trotsar ännu tidens tand. Nöden och eländet tilltaga i alltjämt vidriga former och landets kraftigaste söner övergiva i massor den jord, där de ha varken materiella ägodelar eller mänskliga rättigheter. Vad säger du om ett dylikt samhällstillstånd?

Alla folkets angelägenheter avgöras av män, som icke representera folkets utan dess utplundrares intressen. Själva de gudar, som folket skall dyrka, invoteras av folkets fiender. Folket äger lika litet rösträtt i politiska som kyrkliga frågor. Det har nedböjts i stoftet för en gud som det föraktar. Folket känner blott dig, den ende, som frambragt allt. Folket tror ej på prästernas gudar. Men det är för okunnig och för fegt ännu att våga röra på sig.

Det är det usla prästerskapet som nu regerar. Det är dess gudar som folket tvingas att dyrka! Skändliga ordning! Och när en man vågar trotsa dessa gudar och dessa präster och hela detta lögnens samhälle, blir han anklagad för hädelse mot gud! Gud? Allsmäktige världsskapare! Vi gav du människorna förnuft när de icke bruka det? Vi skapade du människor som skulle förnedra sig till djur?

Du! Jag vill erinra dig om en episod ur mänsklighetens historia. Under arton århundraden har man härnere förgiftat människor i ditt namn, uthungrat människor i ditt namn, mördat människor i ditt namn, i ditt namn skändat oskulden, förtrampat människokärlekens bud, slagit tanken i fjättrar! Alltsedan den där treenige gudabilden blev färdig och de ursprungliga kristna strävandena blevo tillintetgjorda, har den civiliserade världen sett ut som ett slaktarhus. Giordano Bruno, Johan Huss och tusen andra ha direkt eller indirekt mördats av de s.k. kristna prästerna.

En var som vågar uttala sitt cogito ergo dubito har förföljts, straffats och vanärats. Vetenskapen har kämpat mot bålet och fängelset. Icke en sanning har utan det ursinnigaste motstånd från prästerskapet lyckats göra sig hörd. Vad har det hjälpt att mänsklighetens största andar lett anfallet mot prästadömet? Att sådana män som Sokrates, Aristoteles, Marcus Aurelius, Bacon, Locke, Hume, Cartesius, Bayle, Kant, Diderot, Voltaire, Rosseau, Helvetius, Fichte, Darwin, Buckle, Comte, St Mill, Karl Marx och Engels, vad har det hjälpt att alla dessa och deras liktänkande offrat hela sin levnad i upplysningens tjänst när okunnigheten ännu härskar! När folkets massa ännu behärskas av prästernas skändliga läror! När vantron ännu i dag kräver miljontals offer! När än i dag en man blir straffad med fängelse därför att han brukat sitt sunda förnuft!

Så står det till härnere, du världsalltets upphovsman. Jag vänder mig direkt till dig. Du brukade förr i världen avbildas med en knippe åskviggar i din hand. Har du några till överlopps? Anser du statsrådet Lovén och hans anhang värdiga att träffas av din vigg, så slunga ned den! Därigenom gör du Sveriges folk en ovärderlig tjänst. Men tillåter inte din oändliga barmhärtighet en dylik rättsskipning, så får jag väl slåss ensam, men tvivlar därför ingalunda om en seger, ty lederna tätna bakom mig.