Ur Skolvärlden, våren 2010:

"Skolan missar invandrarbarn
 
Barn som invandrat har sämre betyg - även om de fått hela sin grundskoleutbildning i Sverige. 'Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag', säger Skolverkets Lena M Olsson.
 
Barn som har invandrat till Sverige lämnar årskurs nio med betydligt sämre betyg än barn som är födda i Sverige. Detta oavsett om de har fått hela sin grundskoleutbildning i Sverige eller inte."

"Enligt Skolverkets statistik var drygt nio av tio elever med svensk bakgrund (91,2 procent) behöriga att läsa vidare. Bland eleverna med utländsk bakgrund var andelen betydligt lägre, 84,2 procent.
Bland elever som är födda utomlands var det enbart 64,2 procent som var behöriga att studera på gymnasiet.

En del av skillnaderna kan förklaras av att många invandrarbarn kommit sent till Sverige och därför bara gått i svensk skola under några år. Men bara delvis. Även bland barn som invandrat till Sverige före årskurs ett är andelen som är behörig studera vidare på gymnasiet lägre än bland barn med svensk bakgrund, 84,6 procent jämfört med 91,2 procent."
 
"Bland barn med brittisk bakgrund är det bara ett par procent som inte är behörig att studera på gymnasieskolan efter nio år i svensk grundskola. Bland barn med turkisk bakgrund är det mer än 30 procent.
- Jag tycker att det är upprörande stora skillnader. Enligt skollagen ska vare sig etnicitet, kön eller social bakgrund spela någon roll för elevernas möjligheter att ta sig igenom skolan på ett bra sätt, säger Lena M Olsson."
 
Thomas Johansson (S), ordförande i utbildningsnämnden i invandrartäta Södertälje, säger att han inte är förvånad över att många barn med utländsk bakgrund lämnar den svenska skolan med sämre betyg än barn med helsvensk bakgrund.
– Det som påverkar resultat i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund, men också eventuell invandrarbakgrund. Ofta hänger dessa dessutom ihop. Växer man upp i ett bostadsområde där i princip ingen pratar svenska, där man [kan] klara sig ett helt liv utan att byta modersmål, blir det svårt att klara skolan."
 
Ur Fria Tider den 1/5 -10:

"Resultatet i etniskt svenska utlandsskolor är mycket bättre än vid grund- och gymnasieskolor i Sverige. Utlandssvenskarna når i snitt ett meritvärde på 267,2 poäng - mot 209,6 bland elever i det mångkulturella Sverige."
 
"Bara var 13:e utlandssvensk elev klarade inte målen i ett eller flera ämnen - mot var fjärde elev i Sverige."
 
" Södertälje har den sämsta skolan i landet, med ett genomsnittligt meritvärde på 201,5 poäng. Enligt kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s) beror detta uteslutande på invandrareleverna, och under en kommundebatt erkände Lago nyligen att svenska ungdomar inte presterar sämre i Södertälje än i andra delar av landet."
 
"Totalt fanns 834 respektive 418 elever i grundskole- och gymnasieskolorna utomlands under läsåret."
 

Ur SvD den 28/4 -10:

"Utsatta skolor halkar efter"

"På Hjulsta skolor i nordvästra Stockholm har 99 procent av eleverna invandrarbakgrund. Så gott som alla elever läser svenska som andra språk och många behöver hjälp med läxläsning efter skoltid."

" Till Hjulsta skolor kommer ofta elever som är nyanlända till Sverige och får därmed börja i förberedelseklasser. Många är från krigshärjade länder som Irak, Somalia och Afghanistan. En del barn har aldrig gått i skolan och kan varken läsa eller skriva."

"År 2008 fick Hjulsta skolor drygt 32 miljoner kronor i socioekonomiskt tillägg, i år får de knappt 30 miljoner kronor, samtidigt som antalet elever ökat med 14 procent.

– Det finns ingen rättvisa i tänkandet. Vi har inte längre råd med fritidsledare och elevassistenter, personal som är viktigt för tryggheten och känslan för skolan, säger Elisabeth Sörhuus."

---

 

Ur insändare i Falu-Kuriren den 26/11 -09:

"Nu är debatten om våldet i skolorna igång igen och som vanligt mörkar man om orsakerna till det onda som är:

1. Resultatet av fri uppfostran

2. Resultatet av den förda flyktingpolitiken..."

"Det uppstår också en friktion då invandrarbarn är vana vid en tuffare uppfostran från sina hemländer, men känner sig fria här. Ingen vågar heller säga till dem på skarpen."

 

---