För medborgarskap i Sverige räcker det med 5 års boende i landet, det innefattar inget trohetslöfte mot landet, inget språkkrav och inget krav på samhällskunskap. Dubbla medborgarskap accepteras.

I Danmark gäller 9 års boende i landet, trohetslöfte vid ceremoni, språkkrav och krav på samhällskunskap. Dubbla medborgarskap accepteras inte.

Det danska medborgarskapstestet är ganska svårt. Vid provtillfället i december var det 55% som klarade det. Vid provtillfället dessförinnan var det bara 42%.

Danmark beviljar heller ite PUT på det som Sverige gör.

"I Sveriges väntrum":

Danmark har sitt särskilda intresse då landet i likhet med både Sverige och Norge tidigare varit i pk-iternas grepp och bedrivit en "generöst flyktingpolitik", men nu tänkt om och sedan flera år börjat strama åt.

En central roll har därvid spelats av Dansk Folkeparti, grundat 1995 av Pia Kjersgaard och alltjämt med henne som partiledare. I folketingsvalet 2007 fick partiet när 14% av rösterna och vann 25 mandat.

DF sitter inte i regeringsställning men har ingått i regeringsunderlaget och har fått gehör för sina förslag från övriga partier.

Det har gällt anhöriginvandring, som inte beviljas åt bidragstagare.

Sydsvenskan den 15/3 -10:

"Den danska regeringen och stödpartiet Dansk folkeparti har enats om ...skärpta regler för familjeåterförening. I dag får äkta makar inte ha tagit emot socialbidrag på ett år för att en familjeåterförening ska kunna bli aktuell. Den tidsfristen vill regeringen med Dansk folkepartis hjälp förlänga till tre år."

Det har också gällt åtgärder mot uppenbart asylbedrägeri:
 
"Avtalet ändrar också villkoren för flyktingar som reser tillbaka till det land de flytt ifrån. Om de framöver reser till hemlandet utan att först ha fått tillstånd till det kan de få uppehållstillståndet i Danmark indraget i tio år. I dag finns inga begränsningar för sådana resor."

Efter tillträdet av den nya regeringen 2001 - en koalitionsregering ledd av Venstres ordförande Anders Fogh Rasmussen - har den danska invandringspolitiken skärpts på flera punkter. Som resultat av detta har asyl- och anhöriginvandringen till Danmark minskat påtagligt.

Av tidningsklipp efter det danska valet kan följande utläsas om den nya danska regeringens program kring invandringen:

Flyktingbegreppet ska snävas in så det endast avser den som uppfyller kraven enligt Genevekonventionen

Flyktingar ska inte kunna resa på semester till sitt gamla hemland, då ska deras uppehållstillstånd omprövas

Permanent uppehållstillstånd ska man kunna få först efter sju år i Danmark

Detsamma gäller rätten till socialbidrag

Rätten till familjeåterföreningar görs mer restriktiv, det är inte självklart att den ska ske i Danmark.

Asylsökande som döljer sin rätta identitet, försvinner under ett asylärendes behandling eller på annat sätt försenar processen, avvisas.

U-länder som vägrar ta emot sina egna medborgare, som avvisats eller utvisats, fråntas danskt u-bistånd

Den obligatoriska hemspråksundervisningen tas bort.

Danmark hade år 2009 en jämfört med Sverige högre invandring, med 56.500 uppehållstillstånd, jämfört med Sveriges 79.000. Omräknat per 100.000 invånare blir då siffran för Danmark 1.026, för Sverige 950.

Dock skiljer det sig åt beträffande invandringens sammansättning. Så här var den för Danmark:

Nivån för asyl- och anhöriginvandringen har legat ungefär konstant under de senaste fem åren: