|
Kapitel 11: MOTSTÅNDET a) Sjöbo |
|||
Sjöbo och kommunalrådet Sven-Olle Olsson intar en särställning i den demokratiska motståndskampen. Bakgrunden till Sjöbos folkomröstning om flyktingpolitiken var upprepade framställningar från Socialdemokraterna och Folkpartiet i kommunfullmäktige. De båda partierna motionerade för att kommunen skulle teckna avtal med Statens Invandrarverk om mottagning av elva asylanter. 1) Båda gångerna blev det avslag, med röstsiffrorna 25-24. När (s) och (fp) för tredje gången motionerade i samma fråga svarade majoriteten - Moderaterna och Centerpartiet - med att föreslå en lokal folkomröstning om saken, att hållas i anslutning till de allmänna valen 1988. Förslaget välkomnades av oppositionen. Beslutet att i Sjöbo hålla en lokal folkomröstning om asylantmottagning togs alltså i partipolitisk enighet. Den fråga man skulle ta ställning till var mottagandet av 15 asylanter. Kommunstyrelseordförande och Centerledare i Sjöbo var lantbrukaren Sven-Olle Olsson. I valkampanjen kom han att leda nej-sidan. Ja-sidan anfördes av friherrinnan Madeleine Ramel på Övedskloster, moderat kommunpolitiker. Folkomröstningen väckte stor uppmärksamhet på riksnivå och massmedia drog igång ett drev mot Sven-Olle Olsson - "Svin-Olle" - utan tidigare motstycke. I en intervju för BGF 1997 framkom att Sven-Olle Olsson särskilt reagerat mot ett radioinslag av Göran Skytte. Direkt efter ett bandat inslag med Sven-Olle fick Bengt Westerberg komma in, för att kommentera vad Sven-Olle sagt! "Då var jag inte närvarande, då var det han och Bengt Westerberg. Jag tycker det är för dåligt av en journalist att göra på det sättet, jag kan inte nog uttala min avsky över detta! Hade jag fått minsta chans att bemöta Bengt Westerberg hade det väl varit okej. Hur skulle en valdebatt se ut, om man först kallade in Carl Bildt att uttala sig och sedan låta Göran Persson sitta och kommentera detta?" Resultatet av folkomröstningen i Sjöbo blev - trots ensidigheten i media, eller kanske snarare pga av den? - en jordskredsseger för nejsidan. Majoriteten blev på 67%! Sju av tio hade röstat nej. Centern gick samtidigt fram kraftigt, och ökade sitt mandatantal i kommunfullmäktige. I Sven-Olle Olssons egen valkrets ökade centerrösterna med 150 procent. På riksplanet gick Centerpartiet däremot bakåt i valet. Dessa valresultat blev dock aldrig kungjorda i centerpressen. Sven-Olle för BGF: "Var man än visade sig så fick man ju höra samma synpunkter, 'det kommer in för många'. Vem man än pratade med - släkt, vänner, bekanta - så hade man samma åsikt som jag. Sen sitter det 349 stycken uppe i Stockholm, med en helt motsatt uppfattning. Kan det verkligen vara så, eller finns det bland de här 349 någon som har en annan åsikt?" Efter valet, i oktober 1988, höll Centerpartiet riksstämma i Borås. Där hade Sjöbocentern en motion om en restriktivare svensk flyktingpolitik. Motionen avslogs. I BGF vittnar Sven-Olle om stämningen: "Karin Söder, som hade ett gott renommé, var utsedd till exekutor och hon gjorde ju sitt bästa för att avrätta mig. Och så skulle jag, min stackare, försöka plädera för mina åsikter. Karin Söders inlägg handlade om alla människors lika värde, att vi äger vår jord gemensamt, hela denna utantilläxa. Och hon fick stora ovationer. Men när jag slutat mitt inlägg fanns inte en tillstymmelse till applåder. Det var så dödstyst i mötessalen, att man skulle ha kunnat höra en knappnål falla." Stämman beslöt också att utesluta Sven-Olle Olsson och ytterligare två medlemmar i Sjöbo ur partiet. Motiveringen var en kedja av guilt-by-association: de hade haft "samröre" med Nysvenska rörelsen, genom spridandet av skriften "Sjöbo - ett demokratiskt föredöme". Man anförde alltså inget som Sven-Olle Olsson själv sagt under valrörelsen. Visserligen var man kritisk till att en folkomröstning alls hade genomförts, men beslutet om denna hade ju Sjöbo tagit i partipolitisk enighet. Inte heller kunde man anföra något av det som stod i nämnda skrift. Det halmstrå som man hängde upp uteslutningarna på var att Göran Englund medverkat i skriften och att Englund var aktiv i Nysvenska rörelsen. Han hade inte medverkat som företrädare för denna organisation, utan som privatperson. Det räckte. Efter uteslutningen ur Centern tog Sven-Olle Olsson initiativ till bildande av ett nytt, lokalt parti: Sjöbopartiet. I valet 1994 blev Sjöbopartiet kommunens största parti. Med 32% av rösterna fick partiet 16 platser i fullmäktige. Sven-Olle: "Hade Centern följt mina åsikter då skulle partiet idag vara det största borgerliga partiet, kanske även det största totalt sett. Nu ser man ju, det går bara nedför för Centern."
I riksdagsvalet 1988 fick Centerpartiet 2000 fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet - 4.615 mot 2.618 röster. 45,3 procent mot 26.0 procent av rösterna - en skillnad på nära 20 procentenheter. Det var framförallt från (m) och (s) som Centern vann över röster i kommunalvalet -88. År 1991 hade många centerpartister övergivit sitt parti i riksdagsvalet.
Efter uteslutningen av Sven-Olle Olsson ur Centerpartiet startade han s.a.s. eget och tog med sig sina väljare. I valet 1994 fick Sjöbopartiet när 32% av rösterna och besatte 16 av 49 mandat i Sjöbo kommunfullmäktige.
Under flera val i följd var Sjöbopartiet kommunalt väsentligt större än Centerpartiet.
Dikt av Siv Arb, på AB:s kultursida den 26/9 88: "Det fula trynet i Sjöbo Du
har ett fult tryne Sven-Olle, liksom de andra svinen i din sjöbostia.
Vilken skadlig näring har du förätit dig på?
Är det stekt fläsk och kokt gröt med grädde?
Det är en ensidig kost som förstockar. Att sittfläsket skall börja brinna?. Vem är du rädd för, Sven-Olle? Att någon där utanför skall komma? Att någon utanför skall komma och ta maten ur munnen på dig. Oroa dig inte! Ingen vettig människa vill dela ditt bröd!"
1) Vi undviker här ordet "flykting", eftersom konstaterade skyddsbehov sällan är fallet. Bara en minoritet av de asylsökande som slutligen får PUT får asyl. Begreppet "asylant" säger bara att vederbörande lagt in om asyl i Sverige.
|
