1. Genevekonventionen

2. Deklarationen om mänskliga rättigheter

3. Exempel på FN-agerande

4. FN:s förbud mot religionskritik

1. Genevekonventionen

Redan med 1937 års utlänningslag hade Sverige gjort ett åtagande om att ta emot politiska flyktingar.

"Genevekonventionen", dvs FN:s flyktingkonvention från 1951, gäller flyktingars rättsliga ställning. Den har skrivits under av ett 100-tal länder, däribland Sverige. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen.

Enligt konventionen idag är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av:
– ras
– nationalitet
– religiös eller politisk uppfattning
– kön
– sexuell läggning eller
– tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte kan ge trygghet mot förföljelse från enskilda personer.

Medan en invandrare i princip har flyttat permanent är en flyktings vistelse i mottagarlandet i princip tillfällig. När förhållandena i hemlandet förändrats till det bättre ska han/hon återvända dit.

"Konventionen angav i 33:e artikelns princip om 'non refoulement' en miniminivå på det skydd som skulle ges. Flyktingar får aldrig återsändas till ett land där de riskerade förföljelse, men det innebar inte att de hade rätt till permanent bosättning i asyllandet. De kunde utvisas eller avvisas till ett land där flyktingarnas säkerhet inte var hotad och de kunde också få nöja sig med ett temporärt skydd, t ex tills hotet i hemlandet hade upphört.

Det var också bara de som drivits på flykt av händelser som inträffat före den 1 januari 1951 som beskyddades av konventionen och flyktingkommissariatet. Konventionen gav de undertecknande länderna möjlighet att dessutom begränsa sin omsorg till flyktingar i Europa, vilket tio länder också gjorde."

Genevekonventionen gällde först bara flyktingströmmar i Europa. Genom ett tilläggsprotokoll 1967, New York-protokollet, har konventionen utvidgats till att gälla även personer från andra världsdelar. Sverige har undertecknat även detta tilläggsproptokoll.

En restriktion låg dock i första-asyllands-principen. Enligt denna är en asylsökande förpliktad lämna in sin asylansökan i det första konventionsland, som han/hon kommer till efter att ha lämnat sitt hemland.

Visar det sig vid asylansökan i ett land att personen passerat annat konventionsland, utan att där lämna in sin ansökan, ska personen sändas dit.

2. Deklarationen om mänskliga rättigheter

Förenta Nationerna antog 1948 deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Det blev en lång lista, som visar sig innehålla två olika typer av "rättigheter".

Där sägs bland annat:

"Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.

...kungör generalförsamlingen denna allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna såsom en gemensam riktlinje för alla folk och nationer, på det att varje individ och varje samhällsorgan må med denna förklaring i åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter samt genom framstegsfrämjande inhemska och internationella åtgärder säkerställa deras allmänna och verksamma erkännande och tillämpning..."

"Art. 1. Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Art. 2. Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt."

"Art. 3. Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet."

"Art. 19. Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.

Art. 20. 1. Envar har rätt till frihet ifråga om fredliga möten och sammanslutningar."

"Art. 22. Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är berättigad till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som äro oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser.

Art. 23. 1. Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet."

"Art. 25. 1. Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda."

"Art. 26. 1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri,..."

I själva verket är ju en avgörande skillnad på

a) rätten att få göra något

b) rätten att få något.

Den förra typen av rättigheter kan i princip vara universella, medan den senare typen av rättigheter har en materiell och praktisk begränsning. De senare förutsätter ju att där någonstans finns en givare och i förlängningen av detta en producent.

Det är skillnad på rätten att få bygga sig ett hus och rätten att få ett hus.

Prioriteringar bland behov, prioriteringar av resurser är politiska val och beslut, inte juridiska. De hör hemma på den demokratiska arenan. De ska inte beslutas av domstolar eller byråkrater utanför folklig kontroll.

Om detta har danska debattörer skrivit träffande.

Henrik Gade Jensen i Berlingske Tidene den 24/3 -05:

"SANERA DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Sociala, kulturella och ekologiska rättigheter är inte människorätt. Det är politik."

"Diskussionen om de mänskliga rättigheterna får inte bli till något för eller emot. Tvärtom bör människorättsmoraset skärskådas och en kärna av grundläggande rättigheter anges. Frihetsrätt kallade man det förr. Det är alla de rättigheter som är oundgängliga i ett demokratiskt fritt land.
 
Allt som sedan kommit till vid sidan av kan vara utmärkta politiska målsättningar och principer för lagstiftningsmakten att arbeta emot, men egentliga rättigheter är de ej. Sociala, kulturella och ekologiska rättigheter är politik, inte mänskliga rättigheter.
 
Filosofiskt är det ganska enkelt vad som utgör de mänskliga rättigheterna. Det är de rättigheter som kan åberopas för alla människor, och som inte kränker någon människas frihet. Det är frihetsrättigheterna.
 
En frihetsrätt karaktäriseras av att kränkningen av den kräver en aktiv insats av andra. Min yttrandefrihet, föreningsfrihet eller personliga frihet är kränkt bara om andra människor griper in, slår, lemlästar, spärrar in eller isolerar. Det kräver en aktiv handling.
 
Om andra bara förhåller sig passiva, är inte min frihet kränkt. Frihetsrättigheter kallas teoretiskt för negativa rättigheter därför att de är negativt definierade som frånvaro av andras tvång.
 
I ett samhälle kan alla lätt få sina 'negativa' frihetsrättigheter samtidigt. De kan göras generella. 
 
Med de sociala rättigheterna förhåller det sig tvärtom. De kallas positiva rättigheter därför att andra skall göra en aktiv handling för att uppfylla dem.
 
Att jag har rätt till bostad, till ett jobb eller till mat och dricka, leder inte någonstans ifall andra förhåller sig passiva. Det är andra som ombesörjer att jag får min bostad, min mat och mitt jobb."
 
"I realiteten betyder sociala mänskliga rättigheter att det införes ett tvång i samhället. Om alla andra i samhället, utom jag själv, bygger sina bostäder medan jag lyssnar till fåglarnas sång, skall de, när de byggt färdigt sina hus, uppföra en bostad åt mig."
 
"Sociala och ekonomiska rättigheter implicerar alltid tvång. De kan inte generaliseras, men måste alltid förutsätta att en del människor kan tvingas till att hjälpa andra. Det kommer till en ekonomisk faktor för den typen av rättigheter."
 
"Omfördelningen i samhället sker genom en löpande politisk process. Det är politik. Det är folketingsval. Det är offentlig debatt. Det är fråga om miljarder. Det är löften som hålles, och löften som brytes. Och kanske löften som måste brytas - på ekonomiska grunder."
 
"När de mänskliga rättigheterna tränger in på detta område, flyttas beslutsprocessen bort från det politiska området och ut i rättssalen, där domarna skall ta ställning. Det betyder att besluten sker utan att domarna förpliktigas att avväga de ekonomiska konsekvenserna. De kan inte väljas bort. De står inte till svars inför väljarna. Domarna måste följa lagarna och i allt större omfattning de mänskliga rättigheterna. Folketinget kan ändra lagarna, men inte de mänskliga rättigheterna. 
 
Det är därför klokt att begränsa de mänskliga rättigheterna till de negativa rättigheter som inte berör ekonomin. Frihetsrättigheterna är principiella. De rör människors frihet, inte fördelningen av samhällskakan."
 
" Det är farligt tro att dessa förhållanden kan göras till rättigheter utanför det som politisk konsensus och lagstiftning ger anledning till. Och som måste avspegla samhällets ekonomiska förmåga. Det vore oklokt av medborgaren att basera sitt liv på dessa slag av mänskliga rättigheter, för om kassan en dag är tom, eller skattekällorna utvandrat, är de positiva människorätterna inte värda papperet de är skrivna på."

3. Exempel på FN-agerande

Företrädare för FN och dess sidoorganisationer har alltsedan 1990-talet agerat mycket aktivt som opinionsbildare och påtryckare på regeringar i invandringsfrågan. De har därvid givit prov på hela skalan av argument:

1. Det handlar om flyktingar, det är deras rättighet att få skydd, de måste tas emot för att motverka människosmuggling.

2. Västländerna behöver dessa människor av demografiska skäl, som arbetskraft.

3. Det ger en ekonomisk vinst, är en win-win-situation för alla berörda parter.

4. Envar har rätt inte bara till uppehållstillstånd utan även alla sociala och ekonomiska rättigheter. Ingen människa är s.a.s. säga illegal.

5. Än mindre kan någon prutning på bidragsnivåer accepteras för den som verkligen har fått ett uppehållstillstånd, om än bara tillfälligt.

Låter detta som tillspetsningar och överdrifter?

Döm själv:

SvD den 8/7 -00,under rubriken "FN sågar EU:s flyktingpolitik".

"De västeuropeiska ländernas flyktingpolitik med hårda regler för asylsökande bidrar till att människosmugglingen ökar, hävdar FN:s flyktingkommissariat i en ny rapport."

"Enligt UNHCR blir europeiska regeringar alltmer snåla med att ge politisk asyl, 'en fundamental mänsklig rättighet'. Och ju tuffare man blir mot flyktingarna, desto mer uppmuntras illegal människosmuggling - eftersom det till sist blir enda alternativet..."

"En fundamental mänsklig rättighet" . Det må vara en rättighet att söka asyl, men inte att få det - inte om man inte har asylskäl. Även om man har asylskäl är det inte en rättighet att få det i Västeuropa - asyl ska man få i närmaste land som undertecknat Genevekonventionen.

De som här uttalar sig i världsorganisationens namn är i praktiken några tjänstemän på UNHCR, eller personer som fått i uppdrag att göra en UNHCR-rapport. .
 
Det är inte den enda gången som "UNHCR" profilerat sig på detta sätt.

Den svenska regeringen kom på 90-talet med en proposition om tillfälliga uppehållstillstånd i massflyktsituationer. Det skulle betyda att alla inte genast fick lägga in asylansökningar och inte genast fick fulla bidragsnivåer. UNHCR:s tjänstemän sade då ifrån, och den svenska regeringen vek sig. Propositionen omarbetades och de kontroversiella förslagen ströks.

Dessförinnan hakade UNHCR-tjänstemännen på en mediakampanj för ökad invandring till Västeuropa mot bakgrund av sjunkande nativitet där och stora ålderskullar som snart ska gå i pension. Invandrare behövdes som arbetskraft, för de västeuropeiska ländernas skull.

Plötsligt lät "UNHCR" begreppen arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring flyta samman.

Från SR-webben den 5/10 -09:

"Ökad migration gynnar både de människor som flyttar och hela nationer. Det slår FN-organet UNDP fast i sin årliga rapport om mänsklighetens utveckling i världen som presenteras i dag.

I rapporten uppmanar därför UNDP världens regeringar att minska hindren för migration.

- Det står helt klart att fördelarna med migration vida överstiger nackdelarna, säger Bruce Jenks, assisterande generalsekreterare på UNDP."

"Den plats migranten flyttar till kan se fram emot en hårt arbetande person som inte sällan genererar fler arbetstillfällen,.."

"SVERIGE DISKRIMINERAR PAPPERSLÖSA". Så löd rubriken till en artikel på Sveriges Radios webbsida den 13/2 -08.

"FN förnyar sin kritik mot svensk flyktingsjukvård."

"De papperslösa vuxna flyktingarna i Sverige diskrimineras, säger Paul Hunt, FN:s särskilde rapportör för rätten till hälsa. Han anser att Sverige är bland de bästa länderna i världen då det gäller sjukvård och han hoppas att regeringen nu agerar så att alla får ta del av den".
 
Paul Hunt är nyzeeländare och sedan 2002 FN:s "särskilde rapportör" för "rätten till hälsa". Han var i Stockholm för att delta i en "hearing om papperslösa flyktingar" arrangerad av bl. a Röda Korset
 
"Paul Hunt upprepar nu en kritik som han tidigare framfört, att Sverige bryter mot FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna när man nekar vuxna papperslösa hälso- och sjukvård."
 
En sak gjorde dock Hunt glad:
 
"Paul Hunt säger att han i sina kontakter med den svenska regeringen aldrig hört argumentet att det skulle vara en ekonomisk fråga att ge sjukvård till papperslösa och det är han glad för."

UNHCR driver alltså nu linjen att Västeuropa skulle ha en skyldighet att öppna sig för massinvandring från bl.a. Afrika. Det är helt nya tongångar, jämfört med tidigare.
Då Thorvald Stoltenberg var chef för UNHCR framhöll han hur mycket mer de kostade att ta emot flyktingar i västländerna, jämfört med att hjälpa dem i närområdet och hur mycket mer västländerna totalt sett satsade på det förra jämfört med det senare.

Varför kan inte varje kontinent ta hand om sina egna skyddsbehövande? Varför kan inte förföljda européer söka asyl i andra europeiska länder, förföljda afrikaner söka asyl andra afrikanska länder, osv?

Det vore poänglöst. Därför att i själva verket handlar det om migration mer än om flykt. Afrikaner vill lämna sina hemländer för att få det materiellt bättre. Det kan de inte få i ett annat afrikanskt land

Migration kan inte vara en lösning på världens fattigdoms- och överbefolkningsproblem. Även om Västeuropa fördubblade sitt invånarantal skulle det inte absorbera mer än ett par års befolkningsökning i världen.

4. FN:s förbud mot religionskritik

Kofi Annan tog på sin tid som generalsekreterare i FN spontant ställning för islamska regimers krav på inskränkning av yttrandefriheten i västvärlden.

Om detta skriver Hans Bergström i DN den 15/2 -06:

"SKA 'PASTOR JANSSON' NU FÖRBJUDAS AV FN?
SaudiArabiens 'högste andlige ledare', schejk Abd al-Rahman al-Seedes, uppmanade i senast förlidna fredagsbön världens länder att stifta lagar som 'förbjuder kränkningar av profeten och islams heliga platser'.

FN:s generalsekreterare instämmer. Kofi Annan ställde sig i förra veckan bakom ett förslag från 57 muslimska länder som går ut på att det nya FN-organet för mänskliga rättigheter även ska hantera religiös ärekränkning och förtal.

Vad innebär detta?

Uppenbart är att det inte handlar om att garantera trosfrihet, det vill säga varje människas rätt att bli salig på sin egen fason. Dels respekteras inte denna rätt av nästan något 'muslimskt land' utöver Turkiet. Dels finns den redan inskriven i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Där proklameras trosfrihet redan i inledningen."

"Det är inte svårt att se vad de avser: ett skydd för religioner från att kritiseras eller bli föremål för satir. De stora etablerade religionerna ska få en rätt till 'respekt', formulerad som ett 'förbud mot kränkning' - och då inte enbart från regeringar och stater utan även från massmedier och medborgare jorden runt. Vad som är brist på respekt ska uppenbarligen avgöras av de religiösa; om de känner sig kränkta, är de kränkta."

Hans Bergström underkänner kravet på "respekt":

"...upplysning, förnuft, vetenskap och humanism har fört mänskligheten framåt - inte religion. Upplysningen har fått kämpa sig fram mot religioner - i den 'kristna världen' mot religiösa dekret om att jorden är platt som en pannkaka och universums centrum, mot häxbränningar och annat kvinnoförtryck,.."

Bergström avslutar:

"Är den svenska regeringen för eller emot ett nytt FN-stadgande som skulle inbjuda till allvarlig granskning från en FN-kommission, ibland ledd av diktaturregimer, av Hasse Alfredsons sketch om 'Pastor Jansson' och dess motsvarigheter rörande islams religiösa uttryck? Får man skämta om imamer? "

SE VIDARE BILAGA